En nyvaken vintermorgon i Barcelona

Vissa inlägg känns som ett annat liv, fast det bara var en annan tid och ett annat land. Här är ett par rader jag skrev för några år sen, när jag bodde i Barcelona: 

"Hon vaknar tidigt denna lördagsmorgon. Som alla andra morgnar gnuggar hon sömnen ur ögonen innan solens strålar har hunnit leta sig in på innergården. Det är egentligen för tidigt för att vakna en ledig dag, men hon gillar det. En liten stund av stillhet, några ögonblick av egentid. Morgonens bestyr gör hon på rutin. Det slentrianlika rörelsemönstret upprepar sig dag efter dag och hon njuter lika mycket av vanorna varje gång. 

Huset ligger fortfarande i dvala och morgonen är så stilla som den bara är timmarna innan dagen eskalerar. Den morgonpigga sträcker på sig som en katt i sängen och känner nattens stelhet lämna kroppen. Fortfarande i total tystnad nuddar tårna det kalla stengolvet och ger tuppskinn på benen. Sängvärmen är lockande att krypa tillbaka i, men dagen som ligger oupptäckt framför henne lockar desto mer.  

Köket är sig likt sedan kvällen innan. Hon tassar in på frusna fötter och virar den stickade tröjan omkring sig. Skänker en tacksam tanke till sin mamma som propsade på att ta med något varmt och mysigt, ”för även i Spanien kan det vara kallt ibland, vet du ju”. Och visst kräver vissa stunder en stickad kofta som kramar om en och luktar mamma, även här där livets motto tycks vara la vida loca. 

Kaffefläckarna på koppen liknar en världskarta och smulorna från gårdagens bröd bildar små pyramider på bänken. Som på automatik fyller hon kaffekannan och slår på gasspisen. Klämmer tveksamt på en brun banan för att avgöra dess bäste-före-datum – soptunnan eller magen? Kurret i den sistnämnda gör att hon skivar upp den mosiga bananen medan kaffekannan börjar vissla och pysa. Ljudet skär igenom morgonens stillhet och hon blir plötsligt medveten om vardagsbestyren på gatan utanför. Småbarnen på väg till skolan, gasgubbens skräniga kärra och vespornas tutande. 

Hon stoppar en skiva bröd i rosten och väntar de oändligt långa minuterna tills den hoppar upp igen. Doften av nyrostat bröd och kaffe sprider sig i lägenheten, som ett tyst och ordlöst ”god morgon”. Med varmt kaffe på väg ner i magen och en brännhet brödskiva med bananslantar på, kryper hon tillbaka i sängvärmen. Morgonen har vaknat och dagen är på god väg. Hon följer rytmen och längtar redan till nästa morgons vanor och bestyr. Precis som igår och likadant som imorgon."